I should've known better
Bild tagen med en Canon EOS 500D, jag på bilden.
(...eller om det nu var en 500D, har för mig det. Inte hemma på det där med Canon!)
Jag har nu äntligen förstått, tagit åt mig och blivit inspirerad av en god vän att tänka rätt. I alla fall komma en bit på vägen att tänka rätt.
"Jag är fri och lycklig" intelar jag mig dagligen. Jag har skrivit det på notis-lappar på datorerna, telefonen och så vidare och funderar på att skriva det på handen, haha. Allt för att faktiskt tänka framåt, må bättre och KOMMA ÖVER saker. Känslomässiga saker har jag svårt att komma över, är rätt så konservativ av mig så hittar jag något som jag gillar släpper jag det helst inte. Tyvärr gäller det stora delar över det förflutna, nostalgisk som jag är. Ingen bra kombination det där för att kunna släppa saker.
Jag tänker alltså intala mig själv just den meningen. Min goa vän sade till mig att "intalar man sig det tillräckligt länge tror hjärnan på det och du blir automatiskt lyckligare och känner dig mer fri". Värt ett försök, inte sant? Antingen händer inget eller så händer något. Jag har med andra ord inget att förlora :)
Från det ena till det andra så åker jag till Uddevalla en kort sväng imorgon. Det jag skrev ovan har dock koppling till Uddevallabesöket, inget att förneka. Det är alltså med den inställningen jag ska åka dit: Jag är fri och lycklig.
Så tänk på det läsare. Känner ni att något verkligen inte går att fixa tillrätta så som du vill ha det. Intala dig att det går/hur du ska må/vad du ska göra etc. Jag tyckte det först lät som en otroligt jobbig idé från början, vilket blev anledningen till att jag inte ens försökte. Jag har nu intalat mig i två dagar. Tro det eller ej: Det hjälper redan. Det är inte så dumt som det faktiskt låter...
Sv: Oj, din har verkligen hängt med länge! Jag har, till våren haft min i 3 år!
Visst är det ändå värt det där krångliga men samtidigt enkla c:
Hjärnan är inte mer komplicerad än så - illa illa :)
All kärlek till dig, Nath!